fredag 15 juni 2012

Glad sommar!

Så var sommarlovet här efter en härlig skolavslutning vid Hubertusgårdens vårdträd linden. Även bloggen tar sommarledigt, men Nöbbelövs bibliotek håller öppet hela sommaren.

Den 15 juni och fram till den 15 augusti är öppettiderna:

Måndagar 10-13
Onsdagar 14-19

Välkomna då!

PS. Och psst, glöm inte att vara med i Sommarboken som börjar på måndag!

/Maria

Sommarboken

På måndag börjar Sommarboken igen! Du ska väl vara med? Så här går det till:

1. Läs en bok.

2. Kom till bibblan och fyll i en särskild boktipslapp (en glasstrut), berätta lite kort om boken, eller tipsa om boken på Sommarbokens webbsida. Max 2 böcker/dag.

3. När du har läst åtta böcker får du en bok i present!

4. Sommarboken pågår mellan den 18 juni och 31 augusti. Och om man hinner, får man vara med två gånger i sommar.

Behöver du hjälp att hitta böcker så kom gärna in på bibblan och fråga oss om boktips!

Precis som förra året delar vi på Hubbe dessutom ut vandringspriset Guldboken till den klass på skolan som läser flest böcker till Sommarboken i sommar. Läs mer om Hubbes sommarboksutmaning här.

/Maria
 

onsdag 13 juni 2012

De utvalda

Författare: Kristin Cashore
Förlag: Semic

”- Det spelar ingen roll,sa hon.
- Följ med mig, prins Greening.
Han hävde sig upp på fötter
- Po faktiskt.
- Po? sa Katsa.
- Mitt namn. Jag heter Po.

Katsa betraktade honom ett ögonblick medan han svängde.med armarna för att pröva axellederna. Han höll sig för en sidan och stönade. Hans ena öga började svullna och mörkna, tyckte hon, fast det var svårt att se i dunklet. Ena skjortärmen var trasig och han var täckt av smuts, lerig från topp till tå. Hon visste att såg lika förfärlig ut - värre faktiskt, med sitt toviga hår och sina nakna fötter - men det fick henne bara att le.

- Följ med mig, sa hon. Jag kan visa dig till din farfar.”

Så lär Katsa och Po lära känna varandra. Boken handlar om Katsa och Po som har två gåvor. För att ha en gåva så måste man ha två olika färger på ögonen. Katsa har mördarens gåva och hon har ett grönt och ett blått öga. Po har stridens gåva och han har ett silvrigt och ett guldigt öga. Katsa och Po ska komma på varför hans faster har låst in sig men också vem som ville kidnappade hans farfar.

Jag gillar boken för det är luftig text och för att boken har många händelser, t ex i början. när dom räddar Pos farfar.

Det är också bra att det finns en karta längst fram och bak För då kan man se vart dom går till för städer.

Boken var jättebra men man förstod inte så mycket i början men sen förstod man och det var nog lite för många städer för man kommer inte ihåg alla.

Jag tror att killar gillar den mer för det är rätt mycket krig, men tjejer kan nog också gilla boken.

Jag ger boken fem stjärnor av fem möjliga.

Karl, åk 5

tisdag 12 juni 2012

Hur du tränar din drake


Författare och illustratör: Cressida Cowel
Förlag: Natur och kultur

”Hicke går in först, det är ju han som är hövdingasonen.” Snorslödder hånlog. ”Och om nu någon drake skulle vara vaken får Hicke veta det först.” s

Det är ett utdrag från början av den första boken i serien Hicke Hiskelig Halvulk III:s memoarer som heter Hur du tränar din drake. Hicke och alla andra barn måste fånga en drake för att kunna vara med i ett prov för att få vara kvar på ön när de blir vuxna. De som inte gör det blir utkastade från ön och får klara sig bäst de kan. Provet går ut på att träna sin drake så att den kan fånga tillräckligt mycket fisk. Och Hicke den klena lilla hövdingasonen har fångat den minsta lilla brundrake man kan hitta. Dessutom har den inga tänder. Den döps till Tandlöse. Kommer Hicke att lyckas med provet?

Jag tycker att boken är ganska lättläst. Ibland kan det vara lite krångliga ord eller namn. Bilderna är ganska roliga fast de inte är så proffsigt ritade. Den är inte speciellt lång och inte speciellt kort heller tycker jag. Den har ungefär 220 sidor.

Framsidan på boken tycker inte jag är speciellt lockande. Jag tycker att det skulle kunna vara lite fler saker och mer detaljer. Kanske någon händelse från boken.

Boken kan jag verkligen rekommendera om man vill ha en spännande och väldigt rolig bok. Det är ganska stor text men det finns ju ett antal sidor.

Boken får 5 av 5 glada gubbar!

Av: Filip år 5

måndag 11 juni 2012

Kentaurens styrka

Författare: Adam Blade
Förlag: Berghs

”Omtöcknad såg Victor den hemska varelsen rusa mot de hjälplösa nervösa djuren…
Sedan tog smärtan över och allt blev svart”

Det var en bit av Adams Blands fjärde bok i serien Beast Quest. Den handlar om Tom som befriar varelser från trollkarlen Malvells onda krafter. Men när den goda trollkarlen Aduro ger Tom ett uppdrag att befria kentauren, tackar han ja. Han ger sig av men inte ensam ut med sin kompis Elena. Och så börjar de sin långa färd.

Jag tycker att boken var lättläst och boken var kort. Kapitlen är korta och texten är ganska stor. Bilderna var bra, och det var många bilder. Boken var spännande hela tiden.

Det finns en karta på första sidan där man kan följa deras färd. Det finns fyra böcker till i serien.

Jag tyckte om boken. Den var lättläst med bra bilder och väldigt spännande. Den får 4 av 5 så jag rekommenderar den.

Felix, år 5

fredag 8 juni 2012

Novell: Pappa, hur har du det i himlen?

Kanske sitter du på en sportbar och dricker öl med dina nya kompisar. Kanske skriker du fortfarande av ilska när Frölunda ligger under, och drar dig i håret när Eriksson missar målet? Kanske sitter du fortfarande och skryter om den där Roskildefestivalen du var på -06 och fick träffa Guns N’ Roses? Kanske sitter du och tittar på mig när jag sitter och gör läxorna? Det hoppas jag i alla fall. Jag saknar dig pappa. Varje dag tänker jag på dig. Du kommer inte hem. Det är orättvist att du skulle lämna världen bara nio år efter jag kom in i den.

Det gör så ont. Bara tanken på dig får mig att brista i gråt. Varför du? Det kommer jag aldrig att förstå. Jag kan fortfarande inte tro att du inte finns bredvid mig när jag öppnar ögonen. Ibland kan jag höra din röst ropa på mig från köket, eller källaren. Jag svarar också. Jag går sönder när jag inser att du inte kan svara mig. Mitt hjärta brister och alla tårar jag lyckats med att hålla inne bara rinner nerför mina kinder.

De säger åt mig att rycka upp mig, ta mig i kragen och göra något. Förstår de inte alls? Jag saknar dig. Jag saknar allting med dig. Ditt blonda hår som alltid verkade okammat och inte var mjukt förrän man kom riktigt nära. Dina ögon som alltid märkte om något var fel, som tröstade mig och såg mig. Världen är en outhärdlig plats utan dig pappa.

Jag såg honom för några dagar sedan, på rättegången. Han som tog dig ifrån oss. Han hade blont hår och dyra jeans. Ung var han också. Bara tjugotre år. Han satt med ögonen i marken när åklagaren läste upp åtalspunkterna. Rattfylleri, vårdslöshet i trafiken, vållande till annans död… Han grät hela tiden men han kunde inte se det han hade förstört i ögonen. Han tittade inte på mig, eller på mamma. Jag ville hata honom men jag kunde inte. Jag skyller inte på honom. Inte alls faktiskt. Jag skyller på spriten och hans kompisar som lät honom sätta sig i sin nya Volvo och köra iväg. Förstöra våra liv. Hans kompisar satt bredvid.

Jag börjar snart i sjätte klass. Det är bara ett halvår kvar nu. Jag klarar det inte utan dig. Du skulle stå där och se på, när jag gick in i skolan med mina nya klasskompisar. Ni skulle ta emot mig efteråt och berömma mig när det gick bra och tjata på mig att göra läxorna. Du skulle se mig sluta grundskolan, hjälpa mig att välja rätt gymnasium, se mig ta studenten, få ett jobb, gifta mig, få barn och själv bli kallad för ”faffa”. Jag skulle ge vad som helst för att höra din röst igen eller se dig skratta. Bara en gång till, så jag vet att du fanns och inte bara var min fantasi som spelade mig ett spratt. Bara så jag visste att du fanns. Jag gråter inombords men utsidan visar ingenting.

Dagarna är mörkare nu. Längre, kallare. På något sätt har all glädje försvunnit ur världen. I alla fall ur min. Det är snart jul. Fjärde julen utan dig. Kommer tomten i år? Mamma svarade:

– Ja, varför skulle han inte göra det? Pappa är ju inte här, och jag vet att han är tomten mamma! Jag låste in mig på toan och grät efter det. Ibland är allt bara svart. Då orkar jag inte längre. Vill helst bara lägga mig ner och följa efter dig in i döden.

Men idag hände något annorlunda. Det var en vanlig skoldag och det ringde ut till rast. Jag gick och satte mig på träbänken bredvid pilträdet på skolgården. Någon kom gående mot mig. Det var Rebecka, klassens sötaste och populäraste tjej.

– Hej! Får jag sätta mig bredvid dig? frågade hon med sin silkeslena och vänliga röst.

– Ja sätt dig här! Om du vill? la jag till.

– Tack! Det är klart att jag vill.

Hon satte sig så nära mig att kände doften av hennes nytvättade hår. Vi började prata om från läxor till familjen och allt det svåra. Men det var annorlunda . Jag glömde bort pappa och kunde snacka i flera minuter utan att jag tänkte på honom. Hon kändes bra att prata ut med. Hon förstod allting jag sa och inget behövde förklaras. Jag satt där hela rasten och glömde bort tiden så helt plötsligt var vi försenade till lektionen. För första gången på två år hade någon tagit steget och vågat fråga hur jag mådde.

Ibland kommer sorgen tillbaka men då tittar jag på min mamma. Då vet jag att du ändå finns, i oss. Du finns inom mig, inom mamma . Du är här. Då mår jag lite bättre, och kan nästan känna värmen från solen. Kan nästan le åt minnena. Nästan.

Du finns alltid

Jag saknar dig

Jag älskar dig

Av Martin S, åk 5

tisdag 5 juni 2012

Edvins dikt

En bok är en
portal till en annan
värld, en värld där
du lever ett magiskt
liv. Ett liv som
du aldrig skulle
kunna nå i verkligheten.
Du kan leva var
som helst och när
som helst. Men
egentligen är det
bara papper och bläck.

Av Edvin D

Pappa polis

Författare: Laura Trenter
Omslag: Jonas Lindén

"De har släppt dem, säger Martin till slut. Hela bunten! Först känner Julian bara lättnad tack och lov! Pappa har inte blivit sämre. Nästa sekund känns det som om han har fått en spark i magen. Den som har skjutit pappa kommer inte få något straff!"

Pappa polis är en väldigt spännande bok - så spännande så att man inte vill sluta läsa den!

Huvudkaraktären är Julian. Han har en syster som heter Rebecka och en pappa som är polis,och en dag blir han skjuten i tjänsten, när de skulle besöka ett MC gäng (motorcykel gäng). Alla vittnen skräms till tystnad. Så Julian försöker lösa fallet och kommer livsfarligt nära sanningen...

Boken är ganska lättläst eftersom den har 174, sidor i pocketversionen. Men om man tycker att 174 sidor är för lite med text så finns det en fortsättning som heter "Julian och Jim"

Pappa polis får fem böcker av fem, för att den är så spännande. Det enda som är dåligt är början för att man inte kunde komma in i boken. Allt det andra var perfekt!

Av Shawn

måndag 4 juni 2012

Gorlans ruiner

Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms

"Halt studerade måltavlan som Will hade skjutit på "inte så pjåkigt," sa han. "Du lär dig." Will log. Det var ett högt betyg för att komma från Halt."

Utdraget kanske inte lockade dig så mycket men ge boken en chans. Ni kommer nog inte att ångra er. Boken handlar om en pojke som heter Will och han bor i Araulen.Will är kort men snabb och smidig.Han är också förvånansvärt stark. Will lever på medeltiden. Tiden är kommen för vägledardagen. Det är den dag då barn utan föreldrar får en chans att bli lärlingar hos olika mästare. Hur kommer det gå för Will...

Jag tyckte att boken var bra eftersom det blev aldrig långtråkig. För de som gillar historien bakom bärettelsen är det här en helt rätt bok. I boken finns lite humor spänning och allt möjligt. Om man läser boken får man tydliga bilder i huvudet tycker jag.

Först i boken finns en karta över området de befinner sig i. Det är synd att det inte finns en, enstaka bild.

Boken slutar exakt när man har lagt fram sista pusselbiten då är man ivrig att läsa nästa del.

Jag rekommenderar verkligen boken.

Mitt betyg är 5 av 5.

Ivan 11år

fredag 1 juni 2012

Som trolleri

Författare: Mårten Melin
Omslag: Emma Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren

"Jag gick ut på bryggan, den knakade under flipflopsandalerna och jag tänkte att nu, nu vänder han sig om. Men det gjorde han inte. Han kanske var döv? Jag klampade lite hårdare. Döva kan säkert känna vibrationer i alla fall. Men han rörde sig inte ur fläcken, bara satt där och stirrade ut över sjön. Tills jag var typ en halvmeter bakom honom. Då vände han sig lugnt om och tittade upp på mig."

Boken handlar om en tjej som heter Mona. Hon bor nära en sjö som hon brukar gå till tidigt på morgonen varje dag. En morgon när hon var på väg till bryggan vid sjön såg hon en kille som hon aldrig sett förut. Dessutom brukade det aldrig vara någon där på morgonen.

Jag tycker att boken är lättläst, eftersom det är rätt så mycket mellanrum mellan raderna och texten är rätt så stor. Den har inga bilder men jag tycker inte det gör något. Jag tycker mest om sida 11-12 när Mikael blev arg för att Mona skvätte vatten på honom, eftersom att sidorna var både roliga och spännande. Boken var spännande, lite läskig ibland, rolig och sorglig på slutet.

Jag tycker att slutet var dåligt. Sista meningen är så här: "Bron knakade under mina fötter." Man fick inte veta så mycket om vad som hände på slutet. Jag tycker att det borde komma ut en till bok.

Jag tycker att boken är jättebra men det är synd att slutet inte var så bra. Jag tror att både tjejer och killar skulle gilla boken.

Jag rekomenderar boken varmt. Den får 5 av 5 stjärnor.

Sara 11 år, åk 5